Levde



Vad gjorde vi i helgen? 
- Bara levde. 

Ovant, vant liksom. 
Ovant, vant att det känns bra. Att vi äter och njuter av maten. 
Ovant, vant at vi skrattar tillsammans, pratar vardagliga saker och går på offentlig toalett utan att mina öron kryper längs väggarna. 

Välbekant att äta tillsammans utan att mina ögon snuddar vid, och mäter mängd som äts eller kastas. Välbekant att planera framtiden utan en sjukdom i sikte. 

Så vant men så ovant. 
Det ligger ett skratt och pyr. Hoppas det får vara framme länge. 
För både Fågelungen och mig. 

Det är vi värda. 
1 Anonymisen:

skriven

Sprudlar av motivation och glädje när jag läser din blogg! Heja heja! Kram<3

Svar: Vad härligt att höra :-) Kram tbx
Anorexiamamman

2 ännu en mamma:

skriven

Det är ni verkligen!! Kram

Svar: :-)
Anorexiamamman

3 skatmamman.blogg.se:

skriven

Så underbart det låter att leva, njuta och skratta! Det är ni värda! Och alla små fågelungar med familj

Svar: Hej SkatmammanJa, det är underbart, och det känns ganska ovant. Jag tycker vi är värda det, och precis som du skriver, alla andra som också drabbats av den här sjukdomen.

Hoppas det snart går bättre för er.
Många hälsningar
Anorexiamamman

Kommentera här: