Våg

 

 

På vårt hotellrum står det en våg.
Längst in, under hyllorna i badrummet. Jag ser den andra gången jag är därinne, och det känns som om mitt hjärta stannar ett par sekunder.


Varje gång jag går in på toaletten dallrar nerverna och jag känner mig kallsvettig. Vågen ser lika glad ut som innan, fattar inte alls att den står där och symboliserar fasa, skräck och sorgliga minnen.

När jag går ut stänger jag noggrant dörren, som för att stoppa vågen att komma med. Men nog känns det som om den flinar till mig genom nyckelhålet…

Jag frågar Fågelungen hur det känns för henne att den står där, för visst har hon sett den? Och det har hon.
Hon berättar att hon vägde sig på vidmakthållande gruppen sist, och att hon ändå vet sin vikt. Vågen kan stå där, vi är ändå bara på hotellet två dagar, så det gör inget.
Säger hon.

För mig känns det inte så. Och jag upptäcker att jag inte alls gillar vågar längre.


1 Christer Holm:

skriven

Att du inte gillar vågar är ju ganska naturligt med vad den symbolisera. Kämpa på och all styrka till er.

Svar: Tack
Anorexiamamman

2 hanna:

skriven

Det gör så ont i mig att läsa, sitter med tårar i ögonen. Jag har haft anorexia och kan inte ens tänka mig vad min mamma har gått igenom... Kan tyvärr inte ge dig något tips på hur din dotter kan bli bättre eftersom allt är så individuellt. jag hoppas att hon blir bättre, att ert 2015 blir friskare, gladare. jag ger er styrkekramar! Fortsätt berätta för henne att du ser henne! kram!

Svar: Anorexia är en ond sjukdom, den gör ont. Framförallt får de som är drabbade genomlida fruktansvärda saker...

Vi mammor (och andra anhöriga) får gå igenom mycket. Men du ska veta att det är värt varenda sekund, varenda kamp, strid och alla tårar i universum. För vi slåss för det finaste vi har <3

Tack för dina tankar och jag önskar dig ett fint 2015 också. Kram
Anorexiamamman

Kommentera här: