Min dotter är sjuk. Hon har slutat äta.
Och jag har slutat skratta. Inuti.
Hon har ångest, ser ut som en fågelunge och sjukvården har tagit över.
Anorexiamonstret har flyttat in i vår familj och han härjar fritt.
Jag vill att han ska bort.
BORT.
Hej! Jag har precis läst dina inlägg från augusti igen. Speciellt det med lyxshaken från Max, den första. Bara för att det är så underbart och ger hopp. :-)
Kom till ett där Fågelungen mitt i en ångestattack säger att hon ska äta julbord i år och blev nyfiken på hur det gick.
Svar:Hejsan A Ja, det inlägget är fantastiskt. Den händelsen var fantastisk. Från djupaste svarta till ganska mkt hopp. :-)
Det blev julbord! Tyvärr lite haltande pga menssmärtor och hormoner som störde. Det har varit en tung resa eftersom kroppen tar så mkt stryk av en lång svält. Och den behöver lång tid för återhämning.
skriven
Hej! Jag har precis läst dina inlägg från augusti igen. Speciellt det med lyxshaken från Max, den första. Bara för att det är så underbart och ger hopp. :-)
Kom till ett där Fågelungen mitt i en ångestattack säger att hon ska äta julbord i år och blev nyfiken på hur det gick.