Anhörigstöd
Att vara anhörig till en svårt sjuk Fågelunge är svårt.
Det är tungt, hemskt, vidrigt, sorgligt, ofattbart oändligt och så nytt (iallafall för mig) att jag inte visste vilket ben jag skulle stå på.
Av erfarenhet vet jag nu att man som förälder absolut behöver:
* Gå och prata med en psykolog (OFTA och under lång tid)
* Direkt få hjälp av sjukvården med de eventuella fysiska besvär man drar på sig, stress/onda leder/problem med mage/dåliga tänder mm mm mm (Det är vanligt har jag förstått att ens kropp inte klarar stressen och reagerar med sjukdom)
* Ekonomisk hjälp när ens Fågelunge är hemma och behöver vård/skjuts och stöd etc etc
* Rådgivning i djungeln Försäkringskassan och annat snårigt
* Konkret hjälp att fylla i blanketter och att skicka ansökningar mm till rätt instans
* Kanske någon som lyssnar, ger råd och kan hjälpa när man själv inte orkar
Det är tungt, hemskt, vidrigt, sorgligt, ofattbart oändligt och så nytt (iallafall för mig) att jag inte visste vilket ben jag skulle stå på.
Av erfarenhet vet jag nu att man som förälder absolut behöver:
* Gå och prata med en psykolog (OFTA och under lång tid)
* Direkt få hjälp av sjukvården med de eventuella fysiska besvär man drar på sig, stress/onda leder/problem med mage/dåliga tänder mm mm mm (Det är vanligt har jag förstått att ens kropp inte klarar stressen och reagerar med sjukdom)
* Ekonomisk hjälp när ens Fågelunge är hemma och behöver vård/skjuts och stöd etc etc
* Rådgivning i djungeln Försäkringskassan och annat snårigt
* Konkret hjälp att fylla i blanketter och att skicka ansökningar mm till rätt instans
* Kanske någon som lyssnar, ger råd och kan hjälpa när man själv inte orkar
Jag har säkert glömt en massa och ni som läser kan säkert hitta fler viktiga saker som vi anhöriga behöver hjälp med.
En som kan hjälpa trötta, ledsna och vilsna mammor och pappor med drabbade barn, är kommunens anhörigstödjare.
Enligt lagen skall varje kommun ha anhörigsstöd, vår har tex två personer. Dit kan man ringa/maila och boka tid och faktiskt få en del hjälp.
För egen del kan jag säga att det var BRA! Jag fick hjälp att förstå att jag måste ta emot hjälp, att det inte är meningen att man som förälder ska klara allt själv.
Jag fick hjälp att fylla i blanketter, ansöka om handikappersättning och tom posta breven när jag inte orkade själv.
Personen jag halkade in till bara av en slump, mailade mig med jämna mellanrum, såg till att jag tog mig i kragen och fick den hjälp som sedan hjälpte mig att vara en starkare mamma till mitt behövande barn.
Hon puschade på och erbjöd sig tom att följa med på de möten jag var tvungen att gå på.
Här finns lite info: http://www.socialstyrelsen.se/stodtillanhoriga
Och hur ni hittar anhörigstöd i Er kommun kan ni googla eller ringa direkt till kommunen så hjälper de er.
Använd hjälpen, den verkar inte särskild välkänd än.
En som kan hjälpa trötta, ledsna och vilsna mammor och pappor med drabbade barn, är kommunens anhörigstödjare.
Enligt lagen skall varje kommun ha anhörigsstöd, vår har tex två personer. Dit kan man ringa/maila och boka tid och faktiskt få en del hjälp.
För egen del kan jag säga att det var BRA! Jag fick hjälp att förstå att jag måste ta emot hjälp, att det inte är meningen att man som förälder ska klara allt själv.
Jag fick hjälp att fylla i blanketter, ansöka om handikappersättning och tom posta breven när jag inte orkade själv.
Personen jag halkade in till bara av en slump, mailade mig med jämna mellanrum, såg till att jag tog mig i kragen och fick den hjälp som sedan hjälpte mig att vara en starkare mamma till mitt behövande barn.
Hon puschade på och erbjöd sig tom att följa med på de möten jag var tvungen att gå på.
Här finns lite info: http://www.socialstyrelsen.se/stodtillanhoriga
Och hur ni hittar anhörigstöd i Er kommun kan ni googla eller ringa direkt till kommunen så hjälper de er.
Använd hjälpen, den verkar inte särskild välkänd än.
skriven
Tack för bra information.
Ska ringa angående anhörigstöd och mentor.
Dina råd är till hjälp. Som anhörig blir man paralyserad och vet inte hur man ska ta sig vidare. Man behöver den hjälpen!
Hur fick Du tag i en bra psykolog? Googlade du eller fick tips där din fågelunge vårdats? När man inser att man bryts ner dag för dag och inser att det inte löser sig på en vecka misströstar man så pass att livet känns mycket tungt. Och som ensam mamma till fågelunge och småsyskon inser man också att man aldrig har någon som löser av en i mörkret...
Kram
Din blogg hjälper mig mycket